"Gud har en plan" - men har han det verkligen?

Jag hör ofta på tvn att"Gud har en plan även om allting känns jättedåligt ". Att det finns nån mening med allt som händer oss. Inte för att jag är religiös för det är jag inte precis, fastän jag är katolik. Och säkert en dålig sådan för jag går aldrig i kyrkan och brytit säkert mot många regler, men jag kan inte låta bli att tänka. Vad finns det för mening med att min pappa dog i cancer när han bara var 59 år?Varför ska min dotter må dåligt? Varför ska just vår familj ha det så här?Vad är guds plan för min dotter och vad är hans plan för mig och mina nära och kära? Det sägs att, när man har det som värst så ber man till gud även om man inte är troende. Kanske ligger det nåt i, för jag har själv gjort det då och då när min dotter mådde som sämst. Men den jag pratar med eller till är min döda pappa. Kalla mig löjlig eller naiv men jag tror på livet efter döden. Jag tror att min pappa vakar över oss och skyddar oss, speciellt mina barn som var hans ögonsten. Men jag önskar att han hade nån vägledning eller nåt som visar mig hur jag ska göra eller att han kunde bara säga att allting blir bättre och att min dotter blir frisk. Att det kommer gå bra för mina barn och att livet blir lättare. Jag hoppas på ett svar varje gång jag pratar med honom men har inte fått några ännu. Eller kanske är det jag som inte ser ...

Tankar idag

Jag borde blogga oftare. Ja...jag borde det. Jag borde börja scrappa, jag borde läsa mera, ha mer tid för mig själv.... Ja, jag borde göra en massa saker, men jag kommer aldrig till skott. Vissa dagar har jag en sån energi en timme eller två och då tänker jag att nu... nu ska jag göra det och det och det, men sen händer inget. På något sätt försvinner lusten och energin tar slut och sen har kvällen gått och jag sitter där och tänker på hur mycket jag hade kunnat göra.
Scrappa ... det är nåt jag har tänkt att göra sen länge. Jag ser så många fina saker folk har gjort. I tidningar, på nätet eller på nån sån där demonstration de har ibland på nån bokhandel eller så. Men jag vet inte varför jag inte kommer igång.
När jag väl har lite tid för mig själv så blir jag nästan handlingsförlamad. Jag vill hinna med så mycket och göra så mycket men det bara faller. Jag kanske ska göra en sån där lista "saker jag vill göra innan jag dör". En sån lista som de hade i filmen "The bucket list".
Jag är en rastlös själ nuförtiden. Det känns som om jag söker efter nånting eller att nåt fattas men jag vet bara inte vad.